Hejsan!

Min bloggning har varit lite dålig under de senaste dagarna vilket beror på att jag har varit i stallet.

 

Jag tänkte skriva lite om Vickys temperament. Det låter nog inte så värst intressant men hennes temperament är ju inte som alla andras.

 

Vicky är väldigt huvudskygg. När jag började rida henne fick man absolut inte ens röra vid hennes huvud. Så fort jag ens tänkte tanken blev huvudet helt uppryckt och hennes ögon blev helt uppspärrade. Efter många försök, många misslyckade började jag tänka mer runt henne. Stod och ryktade henne närmre och närmre vid huvudet för varje gång. Sen efter några dagars ryktandes, mycket godis och mycke mys släppte det helt. Nu får jag knoppa hennes pannlugg, håra av henne på huvudet och allt du kan tänka dig. Att den huvudskygga hästen kunde låta mig göra allt detorrfoder jag bara det var något att drömma om!

 

Under sadlingen. Sadeln är nog en av dem värsta sakerna Vicky vet.

Det blir som en annan häst under sadlingen, även fast det har blivit mycket bättre så är det fortfarande långt ifrån bra.

Hon trippar, biter i luften men har aldrig försökt bita en ryttare så som jag vet.

Anledningen till att hon inte gillar sadeln är att hon har en konstig rygg som gör att det är svår att hitta sadlar som passar.

 

Under hoppningen - ADHD. Vicky blir en helt annan häst enligt mig i hoppningen.

När hon vet vilka hinder som ska hoppas blir hon alldeles galen.

Om jag till ex. Skrittar på en volt där jag innan fattade galopp förra rundan försöker hon fatta galopp när vi kommer ut mot spåret.

Ibland kan det bara vara något språng och ibland kan det vara rejs.

Och för att inte tala om när man ska hoppa med henne.

Hon springer så fort hon kan mot hinderna om man gör det minsta lilla felet.

 

Men trots allt detta är hon fortfarande en helt magisk häst att rida och känna!